Tillbakablickar och framåtblickar
I dessa tider är det alltid fullt upp på en myndighet. Utfallet för föregående år ska spikas och en årsredovisning ska tas fram. Därtill ska VP och budget för innevarande år fastställas – och dessutom ska ett budgetunderlag för de kommande tre åren lämnas till regeringen.
När jag i förordet till årsredovisningen sammanfattar det gångna året är det några saker jag särskilt lyfter fram. Trots att vi är en liten myndighet är det väldigt påtagligt hur även vi påverkas starkt av dramatiska och stora skeenden i vår omvärld. Jag pekar på hur utvecklingen i Ukraina och Gaza får oss att än mer betona aspekter som sårbarhet, resiliens och beredskap i våra transportpolitiska överväganden. Hur EU:s stora regleringspaket på klimatområdet påverkar våra bedömningar av storleken på trafikens marginalkostnader. Och hur kvardröjande effekter från pandemin påverkar sjöfartens och luftfartens konkurrenskraft.
När det gäller vårt budgetunderlag gör vi bedömningen att Trafikanalys förmåga på två centrala områden bör höjas genom permanenta anslagshöjningar. Dels ser vi ett behov av modernisering av statistikproduktionen, inte minst till följd av en ökad elektrifiering och digitalisering, och det är en bedömning som hänger kvar sedan tidigare år.
Dels ser vi att en anslagsökning också är motiverad av högre krav på infrastrukturrelaterad kompetens. Trafikanalys har under ett flertal år byggt upp sådan kompetens, men denna uppbyggnad är åtminstone delvis kopplad till vårt tidsbegränsade uppdrag om ökad kontroll på kostnaderna vid utbyggnad och underhåll av nationell transportinfrastruktur. De frågor som Trafikanalys har lagt stort fokus på när det gäller planering av transportinfrastruktur – såsom kontroll på kostnaderna och tydlighet och transparens i dokumentationen – är även framledes angelägna att följa. Vi förutspår därtill ett behov av ökade analys- och utvärderingsinsatser när det gäller frågor som rör kopplingen mellan infrastrukturen och påverkan från en tilltagande elektrifiering och från en ökad sårbarhet till följd av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och ökade påfrestningar på samhället i klimatförändringarnas kölvatten.
Till sist finns det skäl att notera att utredningen om en översyn av mindre myndigheter och analys- och utvärderingsmyndigheter har lämnat sitt slutbetänkande. Vi räknar med att det nu kommer att finnas möjligheter att tycka till om utredningens förslag. Då handlar det exempelvis om att lyfta behovet av att myndighetsstrukturen i Sverige även fortsättningsvis kan leverera ett fullgott analysunderlag kring såpass viktiga utmaningar som att hålla koll på infrastrukturkostnaderna.
//Mattias
Fler blogginlägg hittar du här.
