Remiss av Naturvårdsverkets förslag för att främja icke-publik laddinfrastruktur

Bakgrund

Ändringar i EU:s regelverk om statligt stöd har möjliggjort för fler aktörer att ta del av statligt stöd för icke-publik laddinfrastruktur. Naturvårdsverket har haft i uppdrag att redovisa hur gällande svenska förordningar bör förändras för att möjliggöra ett mer effektivt främjande av icke-publik laddinfrastruktur.

Sammanfattande bedömning

Trafikanalys tillstyrker de förslag till förändringar av förordningarna (2019:525) och (2015:517) som lämnas i Naturvårdsverkets promemoria. Trafikanalys anser att förslagen är väl underbyggda och ger möjlighet till fler aktörer att söka stöd för utbyggnad av icke-publik laddinfrastruktur.

En fortsatt utbyggnad av olika typer av laddinfrastruktur är en viktig åtgärd för att nå Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp 2045, vilket i princip innebär nollutsläpp från vägtrafiken.

Trafikanalys delar Naturvårdsverkets bedömning att det behövs en bredare översyn av reglering och stöd för infrastruktur.

Vi har några synpunkter på enskilda delar av underlaget som vi redogör för nedan.

Kommentarer avseende enskilda delar

Förordning 2019:525 §3 och §9

I § 3.1 föreslås att endast fastighetsägare eller den som innehar marken med särskild rätt får söka stödet. I §9.5 anges att ansökan ska innehålla en upplysning huruvida sökanden sökt eller fått stöd för samma åtgärd. Här kan det uppstå en situation där både en fastighetsägare och en sökande som innehar marken med särskild rätt lämnar in ansökan för stöd gällande samma fastighet eller att flera verksamhetsutövare på samma fastighet lämnar in en ansökan avseende samma fastighet. För att minska risken att stöd beviljas från mer än ett håll eller att stöd beviljas på ett ineffektivt sätt, bör §9.5 formuleras om så att upplysning om ansökt eller beviljat stöd ska avse både fastighetsägaren och den som innehar marken med särskild rätt. Detta är särskilt viktigt eftersom fastighetsägaren i normalfallet behåller infrastrukturen om verksamhetsutövaren lämnar fastigheten, vilket innebär att det indirekt och på längre sikt ofta är fastighetsägaren och inte verksamhetsutövaren som tillgodogör sig bidraget.

Öppet offentligt samråd och marknadsundersökning

I förslaget till ny paragraf 9 i förordning 2019:525 anges att sökanden ska styrka behovet av stöd genom ett öppet offentligt samråd eller en oberoende marknadsundersökning på sätt som framgår av Kommissionens förordning (EU) 651/2014.

Av Kommissionens förordning framgår endast att samrådet ska vara öppet på förhand samt att en marknadsundersökning inte får vara äldre än ett år när stödåtgärden träder i kraft. Att genomföra sådana samråd eller marknadsundersökningar är aktiviteter som de tänkta ansökarna av stödet med stor sannolikhet inte har erfarenhet av. Trafikanalys anser därför att kraven på det öppna samrådet eller marknadsundersökningen inte får ställas så höga att de utgör hinder för att lämna in ansökningar om stöd.

Behovet av laddinfrastruktur

Det är viktigt att det sker en samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av den publika laddinfrastrukturen där möjligheterna att ladda hemma eller vid arbetsplatser beaktas för att undvika överetablering. Promemorians referens i avsnitt 3.1 till en rapport som anger att det behövs 3 miljoner laddstationer år 2050 för att klara behovet för personbilar ställer sig Trafikanalys frågande till. Möjligen är det laddpunkter som avses och då är skattningen mer rimlig. Att bedöma de framtida behoven är svårt och det understryker vikten av att följa utvecklingen, vara noga med begreppen och vid behov anpassa stöden till framtida behov och i överensstämmelse med de transportpolitiska målen.