Kunskapsunderlag om lätta lastbilar
Trafikanalys har ett årligt uppdrag att leverera korttidsprognoser om utvecklingen av vägfordonsflottan. I det sammanhanget har vi gett Trivector Traffic i uppdrag att genomföra en omvärldsbevakning av den framtida utvecklingen för lätta lastbilar med särskilt fokus på batterielektrisk drivlina fram till 2035.
I Sverige har andelen batterielektriska lätta lastbilar i nyregistreringar stadigt ökat, där andelen för 2024 ligger på 21 procent jämfört med 19 procent året innan. På europeisk nivå ligger Sverige efter Norge, som toppar listan med 28 procent under de tre första kvartalen 2024. Trots osäkerhet kring hur snabbt ökningen kommer att ske, bedömer man att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta, även om vissa kortsiktiga negativa effekter kan förväntas.
En avgörande drivkraft för elektrifieringen är EU:s koldioxidkrav på tillverkarna, vilka redan från 2025 kommer att tvinga fram en ökning av andelen batterielektriska fordon för att undvika böter. Ytterligare faktorer som bidrar är de kommande emissionskraven enligt Euro 7, vilket gör förbränningsmotordrivna fordon dyrare, samt införandet av ETS2 från 2027, där utsläppsbaserade kostnader successivt gör diesel och bensin mindre konkurrenskraftiga.
Samtidigt noteras att de nationella styrmedel, såsom klimatpremien för nya lätta lastbilar, avvecklas under 2025 – något som initialt kan påverka lönsamheten negativt, trots att sjunkande batteripriser på längre sikt bidrar till kostnadsminskningar.
Utbyggnaden av laddinfrastrukturen lyfts fram som en kritisk faktor för elektrifieringen. För att fordonen ska kunna användas över längre sträckor behövs en robust publik laddinfrastruktur, medan möjligheten att ladda fordonen till låg kostnad i icke-publika miljöer, exempelvis vid depåer, är avgörande för kalkylen.
Vidare pekas det på att vissa initiativ, som försöksverksamheter med fordon med totalvikt på 4 250 kg drivna med alternativa bränslen, inte kommer att ha stor påverkan då de klassas som tunga lastbilar. Även upphandlingskrav inom bygg- och anläggningssektorn samt andra branscher med korta körsträckor spelar en roll för övergången till utsläppsfria fordon. Dessutom har faktorer som sänkt reduktionsplikt och lägre dieselbeskattning, enligt intervjuer, hämmat konkurrenskraften för batterielektriska lätta lastbilar jämfört med dieseldrivna alternativ – något som på längre sikt dock förväntas förändras i takt med att politiska beslut justeras för att nå klimatmålen.
Sammantaget visar underlaget att marknadens utveckling påverkas av ett komplext samspel av regelverk, ekonomiska incitament och teknologiska framsteg. Transportföretag och aktörer med långa körsträckor bedöms ligga närmast en prisparitet mellan batterielektriska och dieseldrivna lastbilar, vilket kan leda till en snabbare elektrifiering inom dessa segment.
Eftersom befintliga studier om lätta lastbilar är begränsade har underlaget i hög grad tagits fram genom intervjuer med fordonsleverantörer, branschorganisationer, experter och användare, kompletterat med analyser av EU:s och nationella regelverk, stödåtgärder samt internationella utblickar.
Här hittar du hela rapporten
