Uppföljning av de transportpolitiska målen 2020

""

Trafikanalys redovisar varje år en uppföljning av hur transportsystemet har utvecklats i förhållande till de transportpolitiska målen. Årets uppföljning har nu presenterats med en beskrivning av tillståndet i transportsystemet utifrån 15 olika indikatorer.

Ett transportsystem i långsam förändring

Efter 10 år med nya transportpolitiska mål kan vi i årets uppföljningsrapport se att även om det på marginalen hela tiden sker en snabb utveckling, är transportsystemet i sin helhet tämligen trögrörligt. Av de 15 indikatorer för ett långsiktigt hållbart transportsystem som vi följer är det enligt årets uppföljning nio indikatorer som inte visar någon tydlig utvecklingsriktning mot eller bort från målen.

Människors resmönster och resvanor har varit ganska oförändrade. Trots allt bättre tekniska förutsättningar har distansarbete hemifrån tidigare inte haft ett riktigt brett genomslag. Den situation som nu råder med anledning av coronapandemin innebär att många nu på allvar för första gången börjar använda de möjligheter till distansarbete och resfria möten som finns. Frågan är om erfarenheterna av detta kommer att leda till förändrade arbets- och resmönster även på längre sikt. Oavsett vilket kan vi förvänta oss att många mått i vår uppföljning nästa år kommer att vara påverkade av pandemins effekter på ekonomin och arbetslivet.

Tillståndet i transportsystemet 2019

Det finns kvarvarande icke-internaliserade kostnader för olika transport- och trafikslag. Det innebär en risk för att samhället överkonsumerar transporter jämfört med vad som vore samhällsekonomiskt mest effektivt. Med den koldioxidvärdering som gällt under 2019 är samtidigt vissa transporter, framför allt utanför våra tätorter, tydligt överinternaliserade, och varken över- eller underinternalisering bidrar till en samhällsekonomisk effektivitet.

Förutsättningarna för näringslivets transporter bedöms ha försvagats sedan målen antogs. När det gäller medborgarnas tillgänglighet förbättras den över hela landet, även om utvecklingen inte går lika snabbt i hela landet, främst tack vare en förbättrad tillgänglighet utan transporter. Kostnaden för att använda systemet har visserligen ökat över tid, men genom att kontrollera för välfärdsförbättring i form av ett ökad BNP per capita förefaller transportsystemets överkomlighet generellt ha utvecklats positivt.

Transportsystemets negativa påverkan på landskap och djurliv bedöms inte ha minskat. Målen om minskat antal omkomna i trafiken tycks inte uppnås i tid, och detsamma verkar gälla för målet om minskade växthusgasutsläpp.

Sammantaget bedömer Trafikanalys att transportförsörjningen, i enlighet med det övergripande målet, utvecklats negativt sedan målen antogs. Även om den bedömningen ligger fast och är oförändrad sedan föregående år, finns det skäl att notera att ett antal av de nyckelmått som styr de sammanvägda bedömningarna visar att transportsystemet har utvecklats i en hållbar riktning.

         

Tydliga förändringar jämfört med förra årets uppföljning

För indikatorn Transportsystemets standard och tillförlitlighet har bedömningen ändrats från en negativ till en neutral pil. Föregående år sänktes bedömningen till en negativ pil, vilket delvis förklarades av en försämrad tillförlitlighet i tågtrafiken. Denna utveckling vändes under 2019 och tillförlitligheten förbättrades avsevärt.

Bedömningen har också ändrats för Transporternas ekonomiska överkomlighet. Tidigare år har vi inte tagit hänsyn till utvecklingen av inkomster eller BNP per capita, vilket vi har gjort i år.

Även bedömningen av Användbarhet för alla har ändrats, från negativ pil till neutral. Det enda nyckelmåttet i indikatorn som har en negativ utveckling baseras på ett mått där metoderna för att ta fram måttet har ändrats, så att det inte är säkert att måttet verkligen förändrats så mycket över tid. Nya mått för att mäta tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning har introducerats från och med årets rapport.