Metodbeskrivning för tillgänglighetsanalyser

Buss, spårvagn och personbilar Foto: Göran Ekeberg/Mostphotos

Den här promemorian beskriver Trafikanalys metod för att beräkna geografisk tillgänglighet för analyser av hur transportsystemet bidrar till medborgarnas tillgänglighet till olika målpunkter. Beskrivningen innefattar en detaljerad genomgång av arbetsprocessen, datakällor, verktyg och parameterinställningar. 

Läs/ladda ner publikation

PM 2025:2
Publicerad:  26 februari 2025

Promemorian, som är en uppdatering av en tidigare publikation, riktar sig till läsare som vill få en detaljerad beskrivning av metoden utan krav på kunskap inom geografiska tillgänglighetsanalyser.

Själva metodbeskrivningen är indelad som en klassisk GIS-analys, dvs. i fem olika steg – definiera frågeställning, datainsamling, bearbetning, analys och presentation. Definitionen av frågeställningen ska klargöra syftet med analysen, identifiera vilka frågor som ska besvaras samt fastställa krav på data och verktyg.

Beskrivning av datainsamlingen

Beskrivningen av datainsamlingen belyser varifrån data kommer, dess egenskaper, avgränsningar och eventuella brister. Då mycket av de data som används redan finns i elektronisk form och i ett format som stöds av GIS-verktyg innebär datainsamling för det mesta att data laddas ner från olika källor. Datainsamling innefattar även en rad kontroller för att få en uppfattning om datakvalitet som exempelvis fullständighet, aktualitet, lägesnoggrannhet och topologisk integritet.

Avsnittet om bearbetning beskriver hur data anpassas för att kunna användas i analysen. Vägdatabasen omarbetas och används för att skapa ett analyserbart vägnätverk. Restiden för varje vägavsnitt beräknas utifrån längd och hastighet. Från befolkningsrutor skapas centroider som sedan kan användas som startpunkter i analysen.

Analysen kräver bearbetning

Även analysen kräver en del bearbetning. Framför allt behöver en rad olika parameter definieras inför själva beräkningen. Dessa parametrar påverkar själva analysen på så sätt att de skapar en mer verklighetstrogen modell. Det kan t.ex. vara olika tidstillägg för korsningar beroende på höger-, vänstersväng eller om rutten fortsätter i samma riktning. Det kan även vara tidstillägg för byten i kollektivtrafiksystemet, samt olika restriktioner, som enkelriktade vägar eller förbud för vissa trafikslag.

Presentation av resultaten kräver oftast efterbearbetning, beroende på om resultaten ska presenteras som tabellvärden eller tematiska kartor. Resultaten kan även behöva summeras eller aggregeras för att presenteras på ett förståeligt och jämförbart sätt.

Kvalitetssäkring av hela tillgänglighetsanalysen måste göras i alla stegen. I promemorian finns det en detaljerad beskrivning av ingående datakvalitet samt vilken standard som används för säkra och beskriva datakvaliteten.